Snöskottning och snöröjning av pulpettak på BRF i Floda, Lerum

Snöskottning och snöröjning av pulpettak på en BRF i Floda, Lerum genomfördes efter ett kraftigt snöfall som gav ojämna laster över flera takfall. Behovet gällde att lätta taket, öppna upp kring avrinningspunkter och minska risken för isbildning vid takfot och gångstråk nedanför. Arbetet planerades för att kunna utföras säkert på ett lutande tak med plåtbeklädnad och begränsade upplagsytor för snö på mark.

Så genomfördes snöröjningen på pulpettaket i Floda, Lerum

Pulpettaket besiktigades först från mark och från säkrad uppstigningspunkt för att bedöma snödjup, drivbildning och avrinning. På den här byggnaden hade vinden packat snön hårdast längs den högre taksidan, medan ett tunnare men tyngre lager låg närmare takfoten. Röjningen delades därför upp i sektioner om ungefär 25 till 30 m² åt gången så att lasten kunde minskas jämnt och utan att stora obalanser uppstod mellan olika delar av taket. Snön togs bort stegvis med plastskyfflar och snörakor som inte repade plåtytan, och ett skyddande bottenskikt på några centimeter lämnades kvar för att undvika skador på tätskikt, skarvar och infästningar.

Särskild hänsyn till lutning, takfot och nedfall

Eftersom taket hade en tydlig lutning mot en sida behövde nedtagningen styras noggrant. Snön fick inte släppas okontrollerat mot entréer, gångbanor eller planteringar intill fasaden. Områden på marken spärrades därför av innan arbetet fortsatte längs hela taklinjen, och snön styrdes ned i utvalda zoner där bortforsling kunde ske utan att blockera passage. Istappar och hårt packade issjok vid takfoten avlägsnades separat med handverktyg. Det momentet tog tid. Isen satt fast kring bleck och avslut, och fick lossas försiktigt för att inte deformera plåtdetaljerna.

Rensning kring avvattning och kontroll av ytor

Efter den grova snöröjningen rensades brunnar, utkast och avrinningsvägar så att smältvatten kunde ledas bort när temperaturen steg. På flera punkter hade ett kompakt lager med snö och is byggts upp runt avvattningen, vilket ökade risken för uppdämt vatten. De partierna öppnades upp för hand och kontrollerades visuellt innan takytan lämnades. Glidskydd, infästningar och skarvar i plåten granskades också i samband med arbetet. Några genomföringar hade samlat extra mycket snö i läsidan, och de ytorna röjdes med mindre redskap för att få bort belastningen utan att komma åt tätningarna.

Förutsättningar på tak med plåt och vinterarbete på höjd

Snöröjning på pulpettak ställde andra krav än arbete på ett flackt yttertak. Lutningen gjorde underlaget halt redan innan översta snölagret hade brutits, och under den packade snön låg partier med blankis. Därför utfördes arbetet etappvis med tydliga arbetszoner och med kontinuerlig rensning av gånglinjer på taket. För den här typen av vinterarbete var fallskydd och avspärrning en grundförutsättning, och planeringen anpassades till Arbetsmiljöverkets krav för arbete på höjd. Även vädret påverkade upplägget. Under den andra dagen steg temperaturen några grader, vilket gjorde den kvarvarande snön tyngre och mer svårflyttad, särskilt i skuggade hörn där den hade börjat frysa om.

Resultat efter avslutad takröjning

När arbetet avslutades hade takytan lättats jämnt över hela den röjda delen och avrinningspunkterna öppnats upp. Risken för att smältvatten skulle stanna bakom iskanter vid takfoten minskade tydligt, och gångstråk nedanför kunde hållas fria från plötsliga snöras. Ett tunt skyddande snölager lämnades kvar på plåten där det var lämpligt, medan utsatta partier kring brunnar, genomföringar och avslut rensades mer noggrant. Helheten blev ett tak som kunde hantera fortsatt vinterväder bättre, utan den punktbelastning och de blockeringar som hade byggts upp efter snöfallet.